INTUITION
Det Existensiella Språket
RELATIONER
Balansen mellan kärlek och frihet
INRE MAN

Kära Giten,
Du nämnde att din egen intuition tidigt blev din inre lärare och guide i livet. Kan du berätta mer om vad intuition är och hur man kan utveckla intuitionen.
MariaKära Maria,
Intuition är vår inre lärare och vägledare i livet. Ordet ”intuition” betyder att veta från inuti oss själva. Intuition handlar om att lära oss att lyssna till och förstå det Existensiella språket. Det Existensiella språket är stillhetens språk. Att lära oss att lyssna till vår intuition handlar om att utveckla det subtila lyssnande som behövs för att kunna höra stillhetens röst i vårt eget hjärta och varande.
Den grundläggande vokabulären i det Existensiella språket är en inre kvalitet av kärlek, glädje, tillit, stillhet, sanning och visdom. Intuition är att lära oss att vara i kontakt med den inre källa av kärlek, sanning och visdom, som alltid finns som en kontinuerligt närvarande källa inuti oss själva. Intuition handlar om att lära oss att lyssna till livets och Existensens källa inuti oss själva.
Intuition är grundläggande en kapacitet hos vårt hjärta. Vårt hjärta är dörren till hur mycket vi kan tillåta livet och Existensen att vägleda oss, i stället för att vara styrd av våra idéer och föreställningar om hur saker ska vara. Alltsedan Aristoteles dagar har vi blivit lärda att logiken är den enda vägen för att nå en lösning. Men medan logiken arbetar i en linjär steg-för-steg-process, så tar intuitionen helt enkelt ett kvantumsprång till en lösning utan mellanliggande steg.
När jag gjorde en terapeututbildning i USA, så kallade en tysk prinsessa och en mycket skicklig kursledare mig för ”en galning som Nietzsche och Kant”. Jag visste vid den tidpunkten varken vem Nietzsche eller Kant var, eftersom filosofi - paradoxalt nog - aldrig varit en väg till sanningen för mig. Det var först senare som jag förstod vilken komplimang det var att bli nämnd i samma andetag som Nietzsche och Kant. Nietzsche och Kant förstod både intellektets användbarhet och de förstod också intellektets begränsning när det gäller att förstå sanningen. Intellektet är ett utmärkt instrument för att förstå den yttre världen, men det är ett alltför grovt instrument för att förstå den inre världen och livets djupare mysterier.
Att se livet ur intuitionens perspektiv är att ha vision. Att se livet ur intuitionens perspektiv är att se livet ur helhetens perspektiv. Det är att förstå att livet grundläggande är ett och att vi är en del av livet. Medan intellektet enbart ser detaljerna, så ser intuitionen helheten. Att se livet ur intuitionens perspektiv är som att blicka ut över livet med perspektivet från bergets topp, medan att se livet enbart utifrån intellektets begränsade perspektiv är som att titta på livet från bergets fot. Genom att lära oss lyssna till vår intuition, så lär vi oss att vara i kontakt med helheten.
Vi har alla samma kapacitet, för att utveckla vår intuition. Meditation och kärlek är den grundläggande näringen, för att utveckla intuitionen. Människor med en kvalitet av hjärta och sensitivitet är oftast intuitiva.
Intuition är ögonblickets konstart. Intuition är alltid i ögonblicket, i här och nu. Medan intellektet hela tiden pendlar som en klockas pendel mellan minnena av det förflutna och drömmarna och fantasierna om framtiden, så är intuitionen alltid i ögonblicket, alltid här och nu. Ju mer vi utvecklar vårt inre varande, vår inre källa till kärlek och sanning, den inre kvaliteten av att vara här och nu, ju mer har vi också tillgång till vår intuition.
Intuition handlar om att gå ur vägen för oss själva och vår egen känsla av ”jag”. Det handlar om att gå ur vägen för våra egna idéer om hur saker ska vara och bara vara med det som är. Det är att vara med den levande verkligheten i ögonblicket.
Intuition är grundläggande en fråga om att utveckla en tillit oss själva och till den stilla rösten i vårt eget hjärta och varande. Genom att lära oss att ha tillit till vår intuition, så kan vi få en känsla av att grundläggande vara kärleksfullt och varsamt vägledda i livet. När vi har utvecklat en tillit till intuitionen, så är intuitionen inte bara enstaka spridda impulser längre. Den blir en konstant tillgänglig inre källa av kärlek, sanning och visdom. Vi behöver bara sluta ögonen, gå inåt, och alltid få den rätta vägledningen.
Jag har egentligen alltid primärt lyssnat till min egen intuition när det gäller vad jag ska göra eller vad som är nästa steg för mig. För 20 år sedan - långt innan jag ens var medveten om att jag faktiskt lyssnade till min intuition och min inre vägledning - så sa en av mina lärare i livet att: ”Du har lyssnat till din inre sanna röst mer än de flesta. Vid vissa tillfällen har du nästan känt det som att det finns två röster i dig. Den ena rösten är sinnet och den andra rösten är intuitionen, men jag vill att du fortsätter att primärt lyssna till intuitionens nivå och att du följer intuitionens diktat. Intuitionen kommer till sin essens alltid att vara stilla och lågmäld, men den kan också vid vissa tillfällen att vara ganska stark och uttrycksfull”. Han sa att genom att lyssna till min egen intuition så hjälpte jag också mina inre lärare och vägledare att vägleda mig, eftersom de vägleder genom intuitionen. Han sa också: ”Vi har känt dig tidigare. Du har sökt kontakt med Anden under en lång tid och nu börjar detta att manifesteras på det yttre planet. Jag vill att du ska veta att vi som lärare på det inre planet är glada över att vara involverade med din utveckling. Du har flera gånger blivit begåvad av Anden i tidigare inkarnationer och allt kommer att komma relativt lätt för dig, men jag vill att du tar det långsamt steg för steg. Jag vill också att du delar detta i andra människors liv, för det kan du”.
I situationer när jag står i en valsituation, så brukar jag vända uppmärksamheten inåt och be om vägledning från min intuition, från Existensen inuti mig själv. Ibland kommer svaret i form av ett ord, en bild, en känsla eller genom att jag helt enkelt bara vet vad jag ska göra. Ibland kommer svaret snabbt och ibland kan det ta lite längre tid innan Existensen är redo att svara. Det är alltid en djup källa till glädje att tillåta Existensen att vägleda mig och att ge mig vad jag verkligen behöver, i stället för att följa mina egna idéer, ambitioner eller förutfattade föreställningar. Ibland kan jag ställa en direkt fråga till min intuition och sedan släppa frågan och överlämna till Existensen att komma tillbaka med ett svar. Många gånger märker jag att det är när jag släpper taget - i stället för att kämpa för att få saker att hända - som saker verkligen händer av sig själva på ett mera kärleksfullt och kreativt sätt än vad jag någonsin skulle ha kunnat föreställa mig.
En kvinnlig meditatör beskriver att för henne är intuition en form av öppenhet och lyssnande till livet, som successivt tränas upp genom meditation. Hon säger: ”Att börja lyssna och förstå de budskap man får i livet är nog ett av de bästa hjälpmedel som jag har. Det är ungefär som att man börjar känna att det finns någonting som är med en och som man kan kommunicera med. Man kan skicka ut de frågor, som man har i livet och säga: ”Hur ska jag göra nu? Jag funderar på det här, men jag vet inte...?”: Och då kommer det alltid ett svar. Svaret kanske inte kommer i form av ord, men det kommer ändå ett tydligt svar. Jag tar dessa svar direkt ur livet. Om jag får medvind, så litar jag helt enkelt på att det är rätt. Det här lyssnandet tränas upp genom meditation. Lyhördheten blir allteftersom mer nyanserad och man hör finare och finare budskap. I början lyssnar man inte så bra och det är också anledningen till varför människor drabbas av hårdare och hårdare smällar för att vakna upp”.
Hon fortsätter att beskriva att för henne är det här subtila lyssnandet också en meditation i sig själv. Hon säger: ”När man börjar att meditera, så är meditationen som en liten ö i ens liv. Det är en isolerad företeelsen i en liv. Men när meditationen börjar utvecklas i ens liv, så blir också den här lyhördheten mer nyanserad”.
Livet är egentligen ganska enkelt. I varje ögonblick har vi möjlighet att välja mellan att säga ”ja” eller ”nej” till att lyssna till vår intuition, till vår inre sanna röst, till Existensen inuti oss själva. När vi säger ”ja”, så har vi kontakt med Existensen och vi får näring, kärlek, glädje, stöd och inspiration. När vi säger ”nej”, så skapar vi en separation från livet och börjar skapa drömmar och förväntningar om hur det borde eller skulle vara. Vi börjar att leva i minnena av det förflutna eller i drömmarna om framtiden - precis som om någon annan tid än här och nu skulle kunna göra oss verkligt lyckliga och tillfredsställda.
Intuition är att lära oss att leva utifrån vårt inre varande, från vår inre essens och autentiska själv, från Existensen inuti oss själva. Intuition är att lära oss att leva vår egen sanning. Intuition är att vara styrd inifrån oss själva och vår egen inre sanning, i stället för att vara styrd utifrån av yttre krafter eller av andra människors åsikter och förväntningar. Genom att kontinuerligt lära oss att lyssna till kärlekens och sanningens röst i vårt eget hjärta och varande, så vet vi alltid vad som är sanningen i en situation. Genom att lyssna till sanningen i vårt eget hjärta, så kan vi också se situationen i kärlekens ljus och genom att lyssna till sanningen i vårt eget inre varande, så kan vi se situationen i samhörighetens och helhetens ljus.
En manlig meditatör säger att intuition närmast kan definieras som en process genom vilken man utför sin egen terapi. I denna terapeutiska process är det vår egen intuition, vår egen inre sanna röst, som är terapeuten. Han säger: ”Intuition är som att ge vårt autentiska själv, vår inre essens, möjligheten att tala ärligt och uppriktigt till oss med överenskommelsen att vi kommer att lyssna”.
Intuitionen, det Existensiella språket, är inte heller begränsat av den fysiska kroppen eller av de 5 fysiska sinnena. På det inre planet, på medvetandeplanet, där allting är ett i medvetandets hav, så står vi i en kontinuerlig kontakt med varandra. Intuitionen kan tona in med andra och mötas i medvetandets hav likt en radiosändare eller ett musikinstrument, som resonerar i harmoni och enhet.
För några år sedan blev jag inbjuden som gäst till radioprogrammet ”Communication Line” på Radio Lidingö. Eric Rolf var programledare och ”Communication Line” var ett program där lyssnarna kunde ringa in till programmet och ställa både personliga och allmänna frågor om personlig och andlig utveckling. Lyssnarna fick personliga svar i programmet genom att Eric och inbjudna gäster använde intuition och ökad sensitivitet, för att tona in med lyssnaren och ge personliga svar.
Det var en upplevelse att sitta i radiostudion ute på Lidingö med stora hörlurar på sig och samtidigt se ljudteknikern arbeta bakom ett glasruta med att slussa fram telefonsamtal från lyssnare över hela Stockholm. Det var en slags utomkroppslig upplevelse att bara kunna höra lyssnarens röst genom hörlurarna och genom detta tona in med rätt eterfrekvens och möta personen bakom orden, för att kunna ge honom eller henne ett personligt svar på sin fråga.
Eric och jag satt där som två gamla mystiker och med två stora barns oförställda glädje, humor och lekfullhet inför livet och besvarade frågor om allt från hur att utveckla sin intuition, hur att lösa personliga problem till vad som skulle vara det bästa sättet att starta eget företag. Det var verkligen en insikt i hur vi alla är förenade på det inre planet och hur vi möts i medvetandets gränslösa hav bortom fysisk separation.Övning 1. Att lyssna till intuitionen och att låta sig styras av yttre krafter
Var kontinuerligt medveten i olika situationer om när du låter dig styras utifrån av andra människors åsikter och förväntningar och när du låter dig vägledas genom att lyssna inåt till din egen intuition, till din inre sanna röst, till din egen inre källa av kärlek, visdom och sanning, till Existensen inuti.
Övning 2. Att lyssna till hjärtat
För att kontinuerligt komma i kontakt med ditt hjärta och med din intuition, så ställ dig själv följande fyra frågor i olika situationer t ex när du står i en valsituation eller när du ska ta ett nytt steg:
1. Kommer jag att älska mig själv om jag gör detta t ex tar detta nya steg, om jag väljer detta eller om jag säger detta.
2. Kommer jag att känna mig modig?
3. Är det vackert för mig?
4. Kan det göras enklare på något sätt?
RELATIONER
Balansen mellan kärlek och frihet

Skillnaden mellan att relatera utifrån
kärlek och inre tomhetGiten,
Jag har märkt att mina relationer tenderar att sluta i besvikelse förr eller senare. Kan du säga något om detta.
Erik
Vad är skillnaden mellan att relatera utifrån kärlek och inre tomhet?
Alla människor söker efter kärlek, glädje och harmoni på sitt eget sätt. Alla vill vi bli älskade för den vi är. Alla vill vi bli bekräftade och accepterade som den unika individ vi är. Problemet i relationer uppstår när vi söker vårt eget center, vår egen källa till kärlek, i en annan person. Vi söker en källa till kärlek och bekräftelse utanför oss själva. Problemet i relationer är att den andra personen också söker efter sitt eget center, sin egen källa till kärlek, i den andre. På detta sätt kommer båda parter att förr eller senare känna sig besvikna och lurade på grund av denna förväntan på den andra personen.
Det är först när vi överger idén och förväntan om att den andra personen ska ge oss den kärlek vi inte har inom oss själva, som grunden för en verkligt kärleksfull, tillfredsställande och meningsfull relation är möjlig. Det är först när relationen blir ett givande av kärlek i stället för ett tagande av kärlek, som relationen kan bli verkligt närande och tillfredsställande. Så länge vi söker kärlekens källa utanför oss själva, så kommer vi till sist att bli besvikna och desillusionerade.
Det är först när vi kan relatera utifrån vårt inre varande, från vårt inre center, från vår inre källa till kärlek och sanning, som relationer kan bli verkligt kärleksfulla, kreativa och tillfredsställande. Det är först när vi upptäcker den kärlekens källa inuti oss själva - som är vår sanna inre natur - som vi kan bli verkligt lyckliga och tillfredsställda.
Jag kommer ihåg en klient, som nyligen hade avslutat en relation. Denna relation resulterade i en känsla av besvikelse, frustration och desillusionerade förväntningar. För att överskyla känslorna av inre tomhet, ensamhet och känslan av att inte vara älskad, så gav han sig desperat ut för att snabbt hitta en ny partner och en ny källa till kärlek utanför sig själv. Detta kommer bara att resultera i en ny relation baserad på valet att fylla en inre känsla av tomhet, i stället för en relation baserat på ett val av kärlek och glädje.
När vi behöver en annan person för att överskyla en inre känsla av tomhet, för att överskyla vårt inre mörker och ensamhet, så kommer relationen förr eller senare att sluta i besvikelse, frustration och desillusionerade förväntningar. Det är först när vi inte längre behöver den andra personen för att fylla vår inre tomhet, som vi medvetet kan relatera från vårt inre varande, från vårt autentiska själv, från vår egen överflödande inre källa av kärlek och skapa verkligt kreativa och tillfredsställande relationer.
När relationer är baserade på att en partner ska fylla vår egen inre tomhet, så är det ungefär som att hålla fram en tom kopp till partnern med en förväntan att partnern ska fylla vår tomma kopp. I stället för att vi själva flödar över och fyller vår egen kopp inifrån oss själva.
Skillnaden mellan att agera utifrån vårt inre varande, från vår inre källa av kärlek, och att agera utifrån inre tomhet, är som skillnaden mellan att agera utifrån ljus och mörker. Mörkret försöker att fylla sin egen brist genom att det inte är i kontakt med sin egen inre källa av ljus.
I mitt eget liv har jag märkt hur mycket av mitt professionella liv - som terapeut och kursledare - som har varit ett sätt att fylla min egen inre tomhet och ett sätt att få kärlek, bekräftelse och accepterande. Jag märker vilken skillnad det är mellan att vara i kontakt med andra utifrån ett begär att vilja ha kärlek från en annan person och att vara i kontakt med andra utan vilja eller önskan att få någonting från den andra personen. När jag kan vila i mig själv och i min egen källa till kärlek, så skapar detta en glädje i mig och jag kan också ge andra friheten och utrymmet att vara vem och var de är i ögonblicket.
Jag har också lärt mig att inte agera när jag inte är i ljuset. Jag har lärt mig att vänta med att agera tills jag är i ljuset igen. Jag har märkt att när jag kan vara i kontakt med mig själv - i stället för att automatiskt reagera och börja söka efter kärlek utanför mig själv - så gör detta att jag kan betrakta min egen känsla av inre tomhet, min egen känsla av brist och behov av kärlek utanför mig själv. Denna medvetenhet förändrar mitt behov av att söka kärlek utanför mig själv och det gör också att min egen inre källa till kärlek börjar att flöda inifrån mig själv igen.
Jag märker att det är medvetenhet och accepterande som gör att jag kan vara med mig själv och betrakta min egen känsla av att desperat vilja ha kärlek utanför mig själv. Det är ungefär som att kunna vara med denna känsla och att omfamna den likt en mor omfamnar sitt barn. Denna medvetenhet och accepterande gör att jag kommer tillbaka till mitt eget center, i stället för att söka detta center, denna källa till kärlek, utanför mig själv.
Jag märker också att ju mer jag kan accepterade både när jag är i ljuset och när jag är i mörkret, ju mer gör denna medvetenhet och accepterande att det uppstår fler ljusa än mörka ögonblick.Övning: Att vara medveten om när du relaterar utifrån kärlek och inre tomhet
Var medveten i dina relationer med andra personer när du relaterar utifrån ett begär och en förväntan om att få någonting från den andra personen och när du kan vara med och relatera med andra människor genom att vila i dig själv och din egen inre källa till kärlek, glädje och sanning. Det är inte en fråga om att döma om du är i ljuset eller mörkret, utan det är helt enkelt en fråga om att vara medveten om vad som är sanningen i ögonblicket.
INRE MAN
OCH
INRE KVINNA
Kära Giten,
Kan du berätta lite mer om hur den inre mannen och den inre kvinnan gestaltar sig i form av yttre relationer.
Cecilia
Relationer är en utveckling och en dans mellan våra inre manliga och kvinnliga sidor. Det är en balans och en dans mellan kärlek och frihet, mellan ensamhet och relaterande, mellan styrka och receptivitet, mellan närhet och avstånd, mellan intellekt och intuition, mellan vila och aktivitet och mellan möte och avsked.
Vi har alla både en manlig och kvinnlig sida, som representeras av den högra respektive den vänstra sidan av kroppen. Våra inre manliga och kvinnliga sidor gestaltar sig i det yttre i form av relationer. Ofta är våra längre och djupare relationer med en yttre man eller kvinna en spegelbild av vår egen inre man och inre kvinna. I varje möte med en yttre man eller en yttre kvinna, så sker en medveten eller omedveten jämförelse med vår egen inre man eller inre kvinna. Om det finns en överensstämmelse med vår egen inre man eller inre kvinna, så blir vi förälskade.
Jag märker att när jag möter en kvinna som överensstämmer med min egen inre kvinna, så skapar detta en glädje i mitt hjärta. Det är en slags igenkännandets glädje, en längtan efter inre helhet mellan min inre man och inre kvinna, som skapar denna glädje. Det är en inre längtan efter att den yttre relationen ska hjälpa oss att återvinna våra egna manliga och kvinnliga sidor och göra oss hela. På detta sätt blir våra yttre relationer en möjlighet att utveckla och integrera vår inre man eller kvinna i relationen med yttre man eller kvinna. På detta sätt skapar den yttre relationen en möjlighet att lära oss att älska både vår yttre partner och vår egen inre manliga och kvinnliga sida. Det är när vi utvecklar både vår inre man och inre kvinna, som en ny gnista uppstår i oss och vi finner en ny harmoni och en ny helhet i oss själva.

På det yttre planet skapar mötet mellan en och en kvinna en relation, som inte är en konflikt utan som kompletterar varandra. På det inre planet skapar det yttre mötet med en man eller kvinna också en integrering mellan vår egen inre manliga och kvinnliga sida. Det är när våra inre manliga och kvinnliga sidor möts i oss, som det uppstår en ny gnista av kärlek, glädje, medvetenhet och helhet i oss.
En dag bestämde jag mig för att ha en picknick ute i naturen med min egen manliga och kvinnliga sida. Jag gjorde detta som en meditation, för att bli medveten om min egen manliga och kvinnliga sida. Detta var både en mycket roligt och samtidigt en slags schizofren upplevelse.
Jag började denna meditation med att tona in med både min inre man på kroppens högra sida och med min inre kvinna på kroppens vänstra sida, för att se vad de tyckte om att ha en picknick ute i naturen. Min maskulina sida är en stark och självständig gammal lärare och präst, som tycker om att vara ensam. Min kvinnliga sida är en vild, livsbejakande och passionerad kvinna, som älskar livet förbehållslöst och som kärleken som det enda viktiga i livet. Dessa två försökte sedan att bestämma hur picknicken skulle se ut. Min manliga sida ville ta med sig en bok att läsa, medan min kvinnliga sida ville klä sig vackert, ta med sig en filt och köpa kakor i affären. Så min sprudlande kvinnliga sida drog med sig min manliga sida, för att köpa kakor i affären.
Under picknicken var min manliga sida mer intresserad av att läsa sin bok, medan min kvinnliga sida ville springa omkring, titta på ankorna och njuta av naturen, vattnet och himlen.
Jag lärde mig mycket om min egen inre man och inre kvinna och om hur dessa två samspelar med varandra genom denna meditation. Jag märkte också att många av mina längre relationer med en yttre kvinna, så har denna kvinna liknat min egen inre kvinnliga sida. Jag såg också hur samspelet mellan min inre man och kvinna påminde mig om samspelet i mina yttre relationer med en kvinna. Det gjorde mig medveten om hur våra yttre relationer med en man eller kvinna speglar hur vi själva relaterar med vår egen inre man och kvinna.
Jag har nog alltid varit i kontakt med min egen inre kvinnliga sida, vilket också har gett mig en förståelse för kvinnor. Men nu kan jag också känna att jag har utvecklat en balans mellan min egen manliga och kvinnliga sida. Jag känner att jag har hittat en balans mellan frihet och kärlek, mellan ensamhet och relaterande, mellan styrka och receptivitet, mellan intellekt och intuition och mellan stillhet och aktivitet.
Det är också min erfarenhet att det är genom den inre kvinnliga sidan, som vi finner djupet inom oss själva oberoende om vi är man eller kvinna. Det är genom den kvinnliga sidan, som vi finner den inre källan till kärlek och sanning. Det är genom den kvinnliga sidan, som vi tänder ljuset i vårt eget medvetande.